Fartyg

Alla forskningsprojekt har beskrivits med en eller flera ämnesklassificeringar. Här finner du de som beskrivits med "fartyg".

  • Aktiv strömningskontroll för minskat motstånd för tåg, lastbilar och fartyg

    Projektets syfte är att leverera en metodik för att utforska olika koncept för aktiv strömningskontroll (AFC-Active Flow Control) för vägfordon, tåg och fartyg. Projektet kommer att resultera i rekommendationer om vilka designparametrar som behöver bestämmas för att få god verkan av AFC. Baserat på detta ska grundläggande koncept för AFC presenteras som har potential att generera en totalmotståndsminskning om minst 10 % för fordon och tåg samt upp mot 5 % för fartyg.

  • Analys och optimering av marina propulsionssystem

    Vid design av ett marint propulsionssystem finns ett antal interaktionseffekter att ta hänsyn till. Dessa utgörs både av förluster och av vinster och för att uppnå optimal verkningsgrad måste dessa balanseras på bästa sätt. Syftet med detta projekt är att kartlägga dessa systemeffekter och förbättra förståelsen för dem, samt att demonstrera hur dessa kan användas för att uppnå energieffektiviseringar både vid nybyggnation och uppgraderingar av fartyg på 8-15 %.

  • Emission Free Waterways. Energieffektiva och hållbara urbana sjötransporter

    Projektet har som syfte att studera om det är tekniskt och kommersiellt möjligt att genomföra energieffektivisering av urban sjöfart. Målet är att utarbeta ett underlag för investering i fartyg för linjetrafik och flytande hållplatser. Fartygens drivlina ska utgöras av bränsleceller som drivs med lokalt producerad biogas i kombination med batterier som snabbladdas. Potentialen för energieffektivisering bedöms till minst 40 % och utsläppsreduktionen bedöms till 95% relativt dagens drivlinor och bränslen.

  • Energibesparingar på RoRo-fartyg med hjälp av "bogvingar"

    Det övergripande syftet med projektet var att undersöka förutsättningarna för bogvingar som en energibesparande åtgärd för RoRo-fartyg. Tidigare studier har visat att luftmotståndet minskar vid installation av bogvingar, i storleksordningen 3-5 procent av det totala motståndet. Målet med projektet var att genom numeriska modeller bekräfta dessa resultat och sedan kvantifiera det minskade luftmotståndet med hjälp av modellexperiment.

  • Energieffektiv svensk sjöfart

    Det övergripande målet med projektet var att beskriva åtgärder för energieffektivisering av svensk sjöfart av logistisk, teknisk och operativ karaktär. Dessutom syftade projektet till att identifiera var fortsatta forskningsinsatser krävs för att nå en mer energieffektiv svensk sjöfart.Resultaten visar att den samlade potentialen av kända åtgärder for sjöfarten skulle kunna ge 25-75 procent minskning av koldioxidutsläppen. Att åtgärderna inte genomförts antas ha andra orsaker än rent ekonomiska, då flera av dem innebär ekonomiska besparingar for rederierna.

  • Energieffektiva fartyg med luftkammare

    Syftet med projektet var att undersöka potentialen för att med en trycksatt luftkammare i botten på fartyg minska motståndet mellan skrovet och vattnet och därmed minska energibehovet för att driva fartyget framåt. Projektet hade som mål att öka förståelsen för strömningsfenomenen kring luftkammaren och att därefter förbättra dess funktion, och att sedan föra över denna kunskap till aktörer inom näringen så att projektets resultat kan realiseras på fartyg i kommersiell trafik.

  • Energieffektiva fartyg med luftkammare

    Det övergripande målet för projektet är att utveckla en design för oceangående fartyg som förbättrar skrovets luftkammare i vågor samt att simulera denna med syftet att minska luftutsläppet när båten opererar i naturliga vågor. Projektet förväntas bland annat utföra försök i släpränna med naturliga vågor för att testa den förbättrade designen av luftkammaren, för att sedan beräkna den energieffektiviseringspotential som kan nås genom en förbättrad luftkammare. Projektet förväntas ta fram sådan kunskap att fullskaledemonstrationer kan genomföras för att fortsätta utvecklingen av energieffektiva fartyg.

  • Energieffektivare sjöfart genom minskad skrovpåväxt

    Den energi och mängd bränsle som behövs för framdrift av fartyg påverkas av många olika faktorer. En betydande faktor är skrovets kondition och grad av marin påväxt (biofouling). För framdrift av ett fartyg med påväxt behövs 15-20% mer kraft i jämförelse med ett nymålat skrov utan påväxt. Syftet med detta projekt är att optimera metoden för borstning av fartygsskrov, som leder till reducerad bränsleförukning och mindre utsläpp av klimatgaser för fartyg.

  • Energieffektivisering genom ökad fyllnadsgrad i sjötransporter - en genomförbarhetsstudie

    Syftet med denna genomförbarhetsstudie är att utreda hur fyllnadsgraden på sjötransporter kan kartläggas med hjälp av AIS-data(automatic identification system) och analysera vilken energieffektivisering som kan uppnås genom att öka fyllnadsgraden. Projektresultaten är ett steg mot utvecklingen av en metodik för att beräkna sjötransporters fyllnadsgrad i en större skala.

  • Energieffektivitet vid fartygsanlöp

    Syftet med projektet är att kartlägga den totala energianvändningen för sjöfarten till och från Sverige med hänsyn till förutsättningarna för olika typer av fartyg och sjöfart samt att analysera de olika fartygstypernas bränslebesparingspotential i åtgärder som minskar fartygens tid och bränsleförbrukning i hamn. Minskad tid i hamnen ger möjlighet till långsammare överfarter, vilket kan sänka bränsleförbrukningen drastiskt.

  • LIGHTer - En nationellt branschöverskridande lättviktsarena

    Projektets övergripande mål är att utveckla och tillämpa ny energieffektiv lättviktsteknik för att stärka svensk industris konkurrenskraft för att möjliggöra teknikskifte samt skapa affärs- och teknikrelaterade möten. Projektet förväntas bland annat ta fram minst tre industriella kurser och minst fyra branschöverskridande forsknings- och utvecklingsprojekt med tydlig energirelevans. Projektet kommer att genomföras inom tre temaområden; metall, komposit och hybrid.

  • Marorka Data Log + Projekt

    Projektet övergripande mål är att analysera energieffektiviseringspotentialen som kan erhållas genom att ge besättningen på fartyg möjligheten att ta del av och agera på realtidsinformation om energianvändningen. Projektet förväntas resultera i en minskning av ett fartygs totala energianvändning med minst 5 procent med hjälp av realtidsbaserad visualisering av energianvändningen. Målet är dessutom att koldioxidutsläppen per fartyg kommer att minskas med cirka 800 ton.

  • Metodutveckling för energibesparande anordning i fullskala

    Energibesparande anordningar har länge använts inom fartygsbranschen med blandade resultat. Genom försök går det att i modellskala påvisa minskad bränsleförbrukningen för de flesta typer av långsamtgående båtar med 5-10%, men för fullskalebåten är det ofta mycket svårt att visa på en sådan förbättring. Detta projekt syftar till att ta fram nya procedurer som bättre kan evaluera hur energieffektiviserande anordningar fungerar i verkligheten, och därigenom möjliggöra både bättre design och prediktion om hur bränsleförbrukningen kan reduceras.

  • Spillvärmedriven kyla för fartyg

    Projektet syftar till att utveckla en ny teknisk plattform som möjliggör ett spillvärmedrivet luftkonditioneringssystem för fartyg. Den totala energibesparingspotentialen för tillämpningen uppskattas till 0,3 TWh per år. I slutet av projektet ska en småskalig prototyp kunna testas i laboratoriemiljö.

  • Spillvärmedriven kyla för fartyg. Steg 2 - tillämpad systemdesign och systemutvärdering

    Projektet syftar till att demonsterera en ny teknisk plattform som möjliggör ett spillvärmedrivet luftkonditioneringssystem, PureCool, för fartyg. I projektet kommer ett komplett skalbart prototypsystem att tas fram och testas och utvärderas under realistiska förhållanden.

  • Systemmodellering för en energieffektiv sjöfart- del 2

    Historiskt sett har låga bränslepriser gjort att fartygsdesign inte inriktats på energieffektivitet för framdrivning. Projektet syftar till att utvärdera betydelsen av variation i driftförhållanden på energieffektiviteten i delsystem och för det totala energisystemet. Trots förändringar under senare år så är fartyg fortfarande inte så effektiva som är tekniskt möjligt, t ex vad gäller låg prestanda såväl i framdrivningssystemet som i de interna energisystemen (pumpar, fläktar, kylning, uppvärmning etc). Projektet avrapporteras bland annat genom en doktorsavhandling.

  • Systemmodellering för hållbar, energieffektiv sjöfart

    Projektet syftade till att öka kunskapen och förståelsen för förhållandet mellan de olika tekniska systemen ombord på ett fartyg och den energi som krävs för driften av dessa system. Målet med projektet var att utveckla simuleringsmodeller för de komplexa energiflöden som finns på fartyg. Modellerna ska göra det möjligt att identifiera förbättringspotential vad gäller energianvändningen på fartyg.

  • Undersökning av koncept, tillgängliga modeller och metoder användbara för prediktering, uppföljning och förbättring av fartygs energieffektivitet

    Det här projektet presenterar en state-of-the-art-analys över tillämpnings- och forskningsområdet fartygs energieffektivisering med fokus på modeller och metoder för energisystemmodellering (prediktering, uppföljning och förbättring) samt vindkraft på fartyg som ett alternativt grönt energikoncept.

  • Utveckling av ny teknik för vindkraft på fartyg – Fas 2

    Forskning vid Chalmers har verifierat att grundprinciperna vad gäller vindkraftsutnyttjande på fartyg fungerar. Beräkningar för en specifik rutt och med givna förutsättningar visar på en potential för bränslebesparing på upp till 16% med icke-optimerade turbiner. Installation och drift av stora vindturbiner ombord på gas- och oljetankers kan ske utan att på något negativt sätt påverka fartygets stabilitet eller drift. Projektet syftar till att optimera bränslebesparingen och pröva olika åtgärder som kan skapa acceptans för denna nya teknik.

  • Ytfriktionsdatabas för maritima sektorn

    Projektets mål är att öka kunskapen kring skrovliga ytors inverkan på ytfriktion och skapa en tillgänglig databas för sådan data. Ytfriktion på fartyg utgör mellan 50-85% av motståndet som fartyget måste övervinna för att hålla sin fart. Det finns ingen allmänt tillgänglig databas som kopplar ihop färg, beväxning och ytfriktion på ytor. Det är därför svårt för redarna och varven att bestämma vilken färg som ska användas eller hur ofta det betalar sig att rengöra eller måla om fartyget.

Sök i databasen