Etapp 1 av "Forsknings- och demonstrationsprojekt inom energieffektivisering i transportsektorn"

Den första etappen av Energimyndighetens program ”Forsknings- och demonstrationsprojekt inom energieffektivisering i transportsektorn 2010-2013” resulterade i 41 projekt. Samtliga av dem presenteras nedan och vid den fullständiga presentationen av varje projekt återfinns resultat och presentation som hölls vid slutkonferensen. På webbplatsen finns även de projekt som genomförs inom etapp 2 ”Forsknings- och demonstrationsprojekt inom energieffektivisering i transportsektorn 2014-2017”.

Projektets övergripande mål är att analysera potentialen av ett samlat grepp på energieffektivisering inom miljöbilspolitik, transportåtgärder och planering av bebyggelsen och vad det skulle kunna ha för effekt på energianvändningen. Projektet förväntas bland annat ta fram metoder för att beräkna energianvändningen i transportsystemet med hjälp av en existerande transportmodell. Projektet förväntas också resultera i en modell som kan beskriva hur transportsystemet interagerar med planeringen av markanvändning och hur regionförstoring och utglesning påverkas av detta.

Det finns huvudsakligen två metoder för att energieffektivisera vägbelysning; att använda energieffektiva lampor och att minska vägbelysningen vid låg trafik. Det övergripande målet med projektet är att analysera och utvärdera effekten av de två metoderna ur både energibesparings- och trafiksäkerhetsperspektiv. Projektet förväntas ge förslag på metoder för energieffektivisering, och indikatorer för utvärdering av dessa metoder. Projektet förväntas också beräkna den energibesparingspotential som finns för förändring i vägbelysning med oförändrad eller ökad trafiksäkerhetsnivå.

Projektet syftade till att demonstrera den teknik som utvecklats i det så kallade ETT-projektet med ETT-fordon och ST-fordon för transport av rundvirke och skogsbränsle. ETT-projektet visade att det finns stora möjligheter att minska miljöbelastningen, sänka energianvändningen och minska kostnaderna för transporter genom att nyttja längre och tyngre fordon och därigenom minska antalet tunga virkes- och skogsbränslefordon på vägarna. Målet med projektet var att demonstrera och starta implementering av energieffektiva skogstransporter med en potential att minska energianvändningen med upp till 20 procent.

Målet med projektet var att sammanfatta kunskapsläget, beräkna potentialen för energieffektivisering för resor till och från externa handelsplatser samt att utarbeta ett förslag till fortsättningsprojekt. Fokus ligger på beteende och hur resmönster kan påverkas för ett mer energieffektivt och hållbart resande.

Projektets övergripande mål var att utarbeta ett förslag för hur ett samordnat hemleveranssystem kan utformas för att vara attraktivt för kunderna och leda till en energibesparing på minst 5 procent. För ett fullt implementerat system uppskattades den potentiella besparingen i Sverige vara ungefär 360 GWh per år. Resultaten från projektet visar att det bästa upplägget för att påbörja ett arbete med samordnade hemleveranser är ”samordnade hemleveranser med direkttransport”. Betalningsviljan har undersökts. Den viktigaste servicen för kunderna är att få varorna inburna i bostaden. Möjligheten att påverka leveranstiden själv är också en betydelsefull faktor, som väger tyngre än själva snabbheten i leveransen. En till tre dagar efter inköp anses vara en rimlig leveranstid.

Projektets övergripande mål är att öka kunskapen om vad en ökad användning av elcyklar och elmopeder kan innebära för energianvändning samt koldioxidutsläpp från svensk transportsektor som helhet. En genomgång av befintlig information i Tyskland och Nederländerna om försäljning och användning av elektriska cyklar och mopeder görs. Beräkningar kommer sedan genomföras för möjliga nivåer för användning av elcyklar och elmopeder och hur detta påverkar energianvändningen i Sverige.

Projektets övergripande mål är att ta fram ny kunskap om de fysiska, sociokulturella och socio-ekonomiska faktorer som kan finnas bakom skapandet av multimodala, attraktiva, trygga, energi- och resurseffektiva stationsbyggnader anpassade för framtidens klimatsmarta städer. Projektet kommer att utveckla olika verktyg samt genomföra empirisk analys av minst tre verkliga fall. Flera verktyg som GIS, CAD och space syntax kommer att utnyttjas och analysen kommer att genomföras genom en kombination av dessa metoder.

Målet med projektet var att undersöka förklaringar till kollektivtrafikens framgång i Schweiz som i förlängningen kan befrukta och leda till en positiv utveckling för den svenska kollektivtrafikplaneringen. Bland annat syftade projektet till att undersöka om det finns skillnader i riktlinjer för planering av kollektivtrafiken som avspeglar skillnaderna mellan länderna. Projektet identifierade faktorer som kan påverka hur framgångsrikt ett kollektivtrafiksystem är och delade in faktorerna i tre grupper. Den första gruppen, förutsättningarnas faktorer, inkluderade befolkningstäthet, kultur, bränslepriser med mera. Den andra gruppen, politiska faktorer, inkluderade bland annat finansiering, stabilitet och lagstiftning. Den tredje gruppen, systemfaktorer, inkluderade bland annat tillförlitlighet, restidskvot och tillgänglighet.

Projektets övergripande mål är att utveckla och tillämpa ny energieffektiv lättviktsteknik för att stärka svensk industris konkurrenskraft för att möjliggöra teknikskifte samt skapa affärs- och teknikrelaterade möten. Projektet förväntas bland annat ta fram minst tre industriella kurser och minst fyra branschöverskridande forsknings- och utvecklingsprojekt med tydlig energirelevans. Projektet kommer att genomföras inom tre temaområden; metall, komposit och hybrid.

Projektet övergripande mål är att analysera energieffektiviseringspotentialen som kan erhållas genom att ge besättningen på fartyg möjligheten att ta del av och agera på realtidsinformation om energianvändningen. Projektet förväntas resultera i en minskning av ett fartygs totala energianvändning med minst 5 procent med hjälp av realtidsbaserad visualisering av energianvändningen. Målet är dessutom att koldioxidutsläppen per fartyg kommer att minskas med cirka 800 ton.

Sök i databasen