Etapp 1 av "Forsknings- och demonstrationsprojekt inom energieffektivisering i transportsektorn"

Den första etappen av Energimyndighetens program ”Forsknings- och demonstrationsprojekt inom energieffektivisering i transportsektorn 2010-2013” resulterade i 41 projekt. Samtliga av dem presenteras nedan och vid den fullständiga presentationen av varje projekt återfinns resultat och presentation som hölls vid slutkonferensen. På webbplatsen finns även de projekt som genomförs inom etapp 2 ”Forsknings- och demonstrationsprojekt inom energieffektivisering i transportsektorn 2014-2017”.

Projektets övergripande mål var att undersöka förutsättningarna att nå 30 procent andel trailer på järnväg i Trelleborgs hamn, jämfört med dagens cirka 5 procent. Projektet syftade också till att ge marknaden en bild av ett transportupplägg med MegaSwing (en teknisk lösning som består av en järnvägsvagn som tillåter lastning och lossning av trailers direkt med dragbil eller med en tugmaster från terminalen) och visa att det fungerar på en operativ nivå. Ett mål med projektet var att visa på positiva miljöeffekter med detta transportupplägg. Målet var att visa en minskad bränsleförbrukning och minskade koldioxidutsläpp på 1,1 miljoner liter diesel respektive 3 200 ton koldioxid per år.

Energibesparande anordningar har länge använts inom fartygsbranschen med blandade resultat. Genom försök går det att i modellskala påvisa minskad bränsleförbrukningen för de flesta typer av långsamtgående båtar med 5-10%, men för fullskalebåten är det ofta mycket svårt att visa på en sådan förbättring. Detta projekt syftar till att ta fram nya procedurer som bättre kan evaluera hur energieffektiviserande anordningar fungerar i verkligheten, och därigenom möjliggöra både bättre design och prediktion om hur bränsleförbrukningen kan reduceras.

Projektet syftar till att undersöka hur konceptet mobility budgets används i Nederländerna för att påverka anställdas färdmedelsval samt hur det skulle kunna anpassas och utformas i en svensk kontext. Projektet syftar också till att undersöka potentialen för energieffektivisering med hjälp av mobility budgets.

Projektets övergripande mål är att bidra till effektivare transporter i livsmedelskedjan genom ökad användning av intermodala transportsystem. Ett skifte till större andel livsmedelstransporter på järnväg kan betyda både lägre energianvändning och minskad miljöpåverkan. Målet är att utvärdera den intermodala lösning som Coop införde 2009 och att analysera möjligheter att utvidga systemet och sprida modellen. Projektets förväntas resultera i en analys av det intermodala system som Coop har infört i förhållande till energianvändning, miljöpåverkan och ekonomiska effekter. Projektet förväntas identifiera möjligheter och hinder för att öka transportsystemens omfattning, genom samverkan med fler aktörer och fler produktgrupper samt genom geografisk utvidgning av transportsystemet.

Det övergripande målet med projektet var att undersöka potentialen till energibesparing som kan åstadkommas genom en förändring av den aerodynamiska utformningen av tåg med intermodala lastbärare. Därutöver syftade projektet till att ta fram kunskap och hjälpmedel som kan underlätta för branschens aktörer att realisera denna potential. Målet med projektet var att efter genomförande av ett optimerat laststrategisystem uppnå en energieffektivisering som motsvarar 15 GWh per år. Resultaten visar att det inte borde vara förknippat med stora kostnader eller resurser att lasta tågen så att luftmotståndet minimeras.

Rekyleffekter inom energieffektivisering medför att den sparade andelen energi leder till ökad konsumtion av energi, så att den faktiska energieffektiviseringen/ besparingen blir övervärderad eller okänd. Eftersom transporter står för en stor del av Sveriges klimatutsläpp och det satsas mycket på att få en klimatneutral och energieffektiv transportflotta liksom på överflyttning till sådana färdsätt som anses mer energieffektiva och mindre klimatpåverkande, så är det mycket viktigt att veta att de satsningar som görs har en konkret energieffekt och inte medför oönskade rekyleffekter. Syftet med projektet är att kartlägga rekyleffekter som uppstår när åtgärder genomförs för att energieffektivisera transportsystemet. Projektet kommer att genomföra en översikt om kunskapsläget idag, kartlägga rekyleffekterna, uppskatta rekyleffekternas betydelse för energieffektivisering inom Sveriges transportsektor samt under vilka förutsättningar som rekyleffekter uppstår.

Regeringen har gett 18 statliga myndigheter i uppdrag att öka sin användning av resfria möten. Projektets övergripande mål var att ta fram och utveckla indikatorer och allmänt tillämpbara rapporteringsrutiner, för kontinuerlig uppföljning av resefria möten inom dessa myndigheter. Projektet syftade också till att genomföra en konsekvensanalys baserat på de framtagna indikatorerna och att beräkna energieffektiviseringspotentialen mätt i kWh.

Projektet avser att demonstrera hur distribution av post och lättgods i stadsmiljö kan optimeras med avseende på energiåtgång genom minskade körsträckor, energieffektivare fordon, samordning, IT-verktyg och rutiner anpassade för effektivare organisation av de transporter som genereras av stadens verksamheter. Projektet förväntas resultera i en minskning av den totala körsträckan med 10 procent och minskning av energianvändningen med 15 procent.

Projektets övergripande mål var att skapa och utvärdera en flexibel samåkningstjänst i samverkan med övrig kollektivtrafik i Stockholm för att minska privatbilresor, öka resenärers flexibilitet samt minska energianvändning och miljöpåverkan. Projektet syftade till att beräkna energieffektiviseringspotentialen genom att undersöka kundgrupper och deras betalningsvilja för en tjänst som underlättar ett hållbart resande. Tjänsten innebär införande av ett nytt koncept som ger en realtidssynkroniserad samåkning med taxi. Projektet hade också som mål att utveckla ett IT-stöd baserat på en mobilapp och taxibolagets trafikledningssystem som ska kunna användas av taxirörelsen i hela Sverige.

Projektet syftade till att öka kunskapen och förståelsen för förhållandet mellan de olika tekniska systemen ombord på ett fartyg och den energi som krävs för driften av dessa system. Målet med projektet var att utveckla simuleringsmodeller för de komplexa energiflöden som finns på fartyg. Modellerna ska göra det möjligt att identifiera förbättringspotential vad gäller energianvändningen på fartyg.

Sök i databasen