Alla projekt

Energimyndigheten har i två större program – Forsknings- och demonstrationsprojekt inom energieffektivisering i transportsektorn 2010-2013 respektive 2014-2019 - finansierat de projekt som presenteras på denna webbplats. På denna sida återfinns alla projekt med en kort beskrivning och länk till mer fullständig information och resultat.

E-handelns marknadsandel växer stadigt, och det påverkar i viss mån den traditionella handeln och dess godstransporter, logistik och lokalisering. Inköp via internet med varuleveranstjänster kan ge en överföring av inköpsresor med bil till effektivare godstransporter som har potential att ge positiva effekter på hållbarhet, markanvändning, färdmedelsval, med mera. Syftet med projektet var att uppskatta potentialen för e-handel med avseende på ett mer energieffektivt och hållbart transportsystem.

Det övergripande målet för projektet är att leverera den mest effektiva feedback-lösningen för energieffektiv körning genom att optimera interaktionen mellan föraren, drivlinan och omgivningen. Projektets mål är att den slutgiltiga feedback-lösningen ska minska bränsleförbrukningen med 20 procent. I samarbete med europeiska partners kommer VTI att ta fram olika förslag för feedback-lösningar som ska leda till bränslesnål körning. Detta sker med hjälp av fokusgrupper och intervjuer i olika länder, och med olika målgrupper. De sammanlagda resultaten från fokusgrupperna kommer att användas till att ta fram prototyper av feedback-system.

I den andra delen av EU-projektet ecoDriver har VTI två huvuduppgifter. Den ena är att utvärdera hur ett stödsystem för bränslesnål körning påverkar trafiksäkerheten med avseende på distraktion. Detta sker i en större fältstudie där bland annat förarnas blickbeteende loggas och analyseras. Genom en avancerad distraktionsdetektionsalgoritm bedöms förarens uppmärksamhet på trafiken. Den andra huvuduppgiften är utvärdering av stödsystemets påverkan på trafiksystemnivå i form av energieffektivisering samt effekter på framkomlighet och säkerhet. För detta genomförs trafiksimuleringsanalyser av tre scenarier för framtida bränslepris, teknikutveckling samt samhällets intresse för miljö- och klimatpåverkan över en 20-års horisont.

Målet med projektet var att demonstrera och utvärdera stödsystem och utbildning för energieffektiviseringsåtgärder på tåg. Genom att testa ett stödsystem i kombination med kompetensutveckling kring energisnåla körrutiner för lokförare, förväntades en energibesparing på 10 procent eller mer. Resultaten visar att man med hjälp av ett stödsystem i form av en app (TrAppen) och utbildning av lokförare kan nå en energibesparing på ungefär 10 procent. För att åstadkomma energisnål körning rekommenderas lokförare bland annat att snabbt få upp tåget till målhastighet, inte hålla högre topphastighet än vad som krävs för att komma i tid, att göra korta effektiva uppehåll och att utnyttja gångmotstånd och banans lutning för att tappa fart.

Det övergripande målet med projektet är att utveckla kunskap som bidrar till förbättrad och mer effektiv citylogistik. Ett väl utvecklat citylogistiksystem leder till flera positiva effekter. För samhället kan det leda till färre och kortare transporter och därmed lägre energianvändning, och för näringslivet kan det innebära effektivare resursutnyttjande och bättre service till butiker och kunder i stadskärnan.

Projektets övergripande mål är att visa hur det före detta industriområdet Högsbo-Sisjön, som omvandlats till handelsområde, kan utveckla ett hållbart transportsystem. Projektet syftar till att skapa fler alternativ för besökarna för resor till, från och inom området bland annat genom en intern busslinje som utformas och etableras inom området. Busslinjen kommer transportera besökare mellan knutpunkter inne på området med hög turtäthet. I samarbete med Västtrafik etableras även informationsdisplayer i samtliga entréer till större fastigheter på området. Här kommer realtidsinformation om avgångstider, slutdestination med mera att synas för samtliga bussturer som trafikerar området. Ett system för lånecyklar på området kommer också att byggas upp som alternativ till bilresor mellan affärerna i området.

Syftet med projektet var dels att sammanfatta en kartläggning av resandet inom de 20 kommuner som genomfört en så kallad CERO-analys och dels att söka förklaringsfaktorer till varför vissa kommuner lyckas bättre än andra med avseende på resurseffektivt resande. En målsättning var att erfarenheterna från projektet ska kunna bidra till att fler kommuner och andra organisationer, inspireras samt stöds i upprättandet av en målorienterad och strukturerad process mot framtida klimat- och energimål för sina resor.

Målet med projektet är att ta fram ny kunskap om de energieffektiviseringspotentialer som finns med att använda motorvärmare i en nyare fordonsflotta. Projektet syftar till att minska kallstartseffekter, vilket ger minskad energianvändning och lägre avgasemissioner. Projektet kommer också att undersöka vilket uppvärmningsalternativ som kan ge störst bränslereduktion vid kallstart; värmning av kylvattnet eller av smörjoljan. Projektet förväntas bland annat ge rekommendationer om hur motorvärmare bör användas under olika förhållanden.

Syftet med projektet är att genera ökad kunskap och insikter kring hur transportföretag och speditörer skapar energieffektivisering. Till skillnad från studier av ny teknik och styrmedel som innebär ett utifrånperspektiv på minskning av godstransportens negativa energi- och miljöpåverkan så är utgångspunkten i projektet ett inifrån-ut-perspektiv där drivkraften bakom att energieffektivisera godstransporter kommer från huvudaktörerna själva - leverantörer och kunder i transportsektorn.

Syftet med projektet är att utveckla en bättre metod för utvärdering av effekter av åtgärder genom att integrera energiberäkningar med Samgods-modellen. Projektet kvantifierar den maximala energieffektiviseringspotentialen på systemnivå för Sverige och analyserar flöden för olika scenarier. Projektet resulterar i en ny analysmetod och ny kunskap om den maximala energieffektiviseringspotentialen och åtgärder och policyrekommendationer för att realisera den.

Sök i databasen