Projektets syfte är att leverera en metodik för att utforska olika koncept för aktiv strömningskontroll (AFC-Active Flow Control) för vägfordon, tåg och fartyg. Projektet kommer att resultera i rekommendationer om vilka designparametrar som behöver bestämmas för att få god verkan av AFC. Baserat på detta ska grundläggande koncept för AFC presenteras som har potential att generera en totalmotståndsminskning om minst 10 % för fordon och tåg samt upp mot 5 % för fartyg.

Vid design av ett marint propulsionssystem finns ett antal interaktionseffekter att ta hänsyn till. Dessa utgörs både av förluster och av vinster och för att uppnå optimal verkningsgrad måste dessa balanseras på bästa sätt. Syftet med detta projekt är att kartlägga dessa systemeffekter och förbättra förståelsen för dem, samt att demonstrera hur dessa kan användas för att uppnå energieffektiviseringar både vid nybyggnation och uppgraderingar av fartyg på 8-15 %.

Syftet med projektet är att genera ökad kunskap och insikter kring hur transportföretag och speditörer skapar energieffektivisering. Till skillnad från studier av ny teknik och styrmedel som innebär ett utifrånperspektiv på minskning av godstransportens negativa energi- och miljöpåverkan så är utgångspunkten i projektet ett inifrån-ut-perspektiv där drivkraften bakom att energieffektivisera godstransporter kommer från huvudaktörerna själva - leverantörer och kunder i transportsektorn.

Syftet med projektet är att utveckla en bättre metod för utvärdering av effekter av åtgärder genom att integrera energiberäkningar med Samgods-modellen. Projektet kvantifierar den maximala energieffektiviseringspotentialen på systemnivå för Sverige och analyserar flöden för olika scenarier. Projektet resulterar i en ny analysmetod och ny kunskap om den maximala energieffektiviseringspotentialen och åtgärder och policyrekommendationer för att realisera den.

Projektet har som syfte att studera om det är tekniskt och kommersiellt möjligt att genomföra energieffektivisering av urban sjöfart. Målet är att utarbeta ett underlag för investering i fartyg för linjetrafik och flytande hållplatser. Fartygens drivlina ska utgöras av bränsleceller som drivs med lokalt producerad biogas i kombination med batterier som snabbladdas. Potentialen för energieffektivisering bedöms till minst 40 % och utsläppsreduktionen bedöms till 95% relativt dagens drivlinor och bränslen.

Det övergripande syftet med projektet var att undersöka förutsättningarna för bogvingar som en energibesparande åtgärd för RoRo-fartyg. Tidigare studier har visat att luftmotståndet minskar vid installation av bogvingar, i storleksordningen 3-5 procent av det totala motståndet. Målet med projektet var att genom numeriska modeller bekräfta dessa resultat och sedan kvantifiera det minskade luftmotståndet med hjälp av modellexperiment.

Det övergripande målet med projektet var att beskriva åtgärder för energieffektivisering av svensk sjöfart av logistisk, teknisk och operativ karaktär. Dessutom syftade projektet till att identifiera var fortsatta forskningsinsatser krävs för att nå en mer energieffektiv svensk sjöfart.Resultaten visar att den samlade potentialen av kända åtgärder for sjöfarten skulle kunna ge 25-75 procent minskning av koldioxidutsläppen. Att åtgärderna inte genomförts antas ha andra orsaker än rent ekonomiska, då flera av dem innebär ekonomiska besparingar for rederierna.

Syftet med projektet var att undersöka potentialen för att med en trycksatt luftkammare i botten på fartyg minska motståndet mellan skrovet och vattnet och därmed minska energibehovet för att driva fartyget framåt. Projektet hade som mål att öka förståelsen för strömningsfenomenen kring luftkammaren och att därefter förbättra dess funktion, och att sedan föra över denna kunskap till aktörer inom näringen så att projektets resultat kan realiseras på fartyg i kommersiell trafik.

Det övergripande målet för projektet är att utveckla en design för oceangående fartyg som förbättrar skrovets luftkammare i vågor samt att simulera denna med syftet att minska luftutsläppet när båten opererar i naturliga vågor. Projektet förväntas bland annat utföra försök i släpränna med naturliga vågor för att testa den förbättrade designen av luftkammaren, för att sedan beräkna den energieffektiviseringspotential som kan nås genom en förbättrad luftkammare. Projektet förväntas ta fram sådan kunskap att fullskaledemonstrationer kan genomföras för att fortsätta utvecklingen av energieffektiva fartyg.

Den energi och mängd bränsle som behövs för framdrift av fartyg påverkas av många olika faktorer. En betydande faktor är skrovets kondition och grad av marin påväxt (biofouling). För framdrift av ett fartyg med påväxt behövs 15-20% mer kraft i jämförelse med ett nymålat skrov utan påväxt. Syftet med detta projekt är att optimera metoden för borstning av fartygsskrov, som leder till reducerad bränsleförukning och mindre utsläpp av klimatgaser för fartyg.

Syftet med denna genomförbarhetsstudie är att utreda hur fyllnadsgraden på sjötransporter kan kartläggas med hjälp av AIS-data(automatic identification system) och analysera vilken energieffektivisering som kan uppnås genom att öka fyllnadsgraden. Projektresultaten är ett steg mot utvecklingen av en metodik för att beräkna sjötransporters fyllnadsgrad i en större skala.

Syftet med projektet är att kartlägga den totala energianvändningen för sjöfarten till och från Sverige med hänsyn till förutsättningarna för olika typer av fartyg och sjöfart samt att analysera de olika fartygstypernas bränslebesparingspotential i åtgärder som minskar fartygens tid och bränsleförbrukning i hamn. Minskad tid i hamnen ger möjlighet till långsammare överfarter, vilket kan sänka bränsleförbrukningen drastiskt.

Projektets syfte är att öka energi- och resurseffektiviteten i hanteringen av jord- och bergmassor från tunga transporter i Södertörnsregionen. Projektet ska visa vilken energieffektiviseringspotential som kan uppnås genom samordning, mellanlagring och överflyttning av delar av transporterna till sjöfart, samt ta fram förslag på styrmedel och affärsmodeller för att uppnå detta.

Fartyg drivs i dag nästan uteslutande med fossila bränslen. Tillgång på fossilfria bränslen för sjöfart är dessutom begränsad och andra transportslag förväntas använda de tillgängliga förnyelsebara bränsletillgångarna under de närmaste åren. Därför är en ökad energieffektivisering av avgörande betydelse för att minska sjöfartens koldioxidutsläpp. Projektet syftar till att i en doktorsavhandling studera hur energieffektiviseringspotentialen inom sjöfarten kan realiseras och de obligatoriska regelverken (SEEMP) kan vidareutvecklas för att påvisa hur en snabbare energieffektivisering kan uppnås.

Projektets syfte är att kartlägga möjligheterna till att flytta över regionala godsflöden i Mälardalen från vägtransporter till sjö- och järnvägstransporter och på det sättet öka energieffektiviteten av transporterna. Ett logistiskt system kommer tas fram, vilket inkluderar allt från fartyg, hamnverksamhet, terminaler, lasthantering och tåg som går i skyttel mellan hamnar och omlastningspunkter inåt landet.

Detta projekt syftar till att undersöka och förstå vilka attityder, beteenden och strategier hos besättningen som kännetecknar en energieffektiv drift. Vidare också hur dessa kunskaper kan användas för att uppmuntra andra besättningar på fartyg att uppnå en mera energieffektiv drift. Detta kommer att genomföras genom fallstudier på ett stort rederi.

Projektets övergripande mål är att utveckla och tillämpa ny energieffektiv lättviktsteknik för att stärka svensk industris konkurrenskraft för att möjliggöra teknikskifte samt skapa affärs- och teknikrelaterade möten. Projektet förväntas bland annat ta fram minst tre industriella kurser och minst fyra branschöverskridande forsknings- och utvecklingsprojekt med tydlig energirelevans. Projektet kommer att genomföras inom tre temaområden; metall, komposit och hybrid.

Projektet övergripande mål är att analysera energieffektiviseringspotentialen som kan erhållas genom att ge besättningen på fartyg möjligheten att ta del av och agera på realtidsinformation om energianvändningen. Projektet förväntas resultera i en minskning av ett fartygs totala energianvändning med minst 5 procent med hjälp av realtidsbaserad visualisering av energianvändningen. Målet är dessutom att koldioxidutsläppen per fartyg kommer att minskas med cirka 800 ton.

Projektets övergripande mål var att undersöka förutsättningarna att nå 30 procent andel trailer på järnväg i Trelleborgs hamn, jämfört med dagens cirka 5 procent. Projektet syftade också till att ge marknaden en bild av ett transportupplägg med MegaSwing (en teknisk lösning som består av en järnvägsvagn som tillåter lastning och lossning av trailers direkt med dragbil eller med en tugmaster från terminalen) och visa att det fungerar på en operativ nivå. Ett mål med projektet var att visa på positiva miljöeffekter med detta transportupplägg. Målet var att visa en minskad bränsleförbrukning och minskade koldioxidutsläpp på 1,1 miljoner liter diesel respektive 3 200 ton koldioxid per år.

Energibesparande anordningar har länge använts inom fartygsbranschen med blandade resultat. Genom försök går det att i modellskala påvisa minskad bränsleförbrukningen för de flesta typer av långsamtgående båtar med 5-10%, men för fullskalebåten är det ofta mycket svårt att visa på en sådan förbättring. Detta projekt syftar till att ta fram nya procedurer som bättre kan evaluera hur energieffektiviserande anordningar fungerar i verkligheten, och därigenom möjliggöra både bättre design och prediktion om hur bränsleförbrukningen kan reduceras.