Väg

Projekten inom vägtrafik

Projekten berör energieffektivisering genom förbättringar inom:

  • tätortstransporter för att bidra till såväl en hållbar stadsutveckling som energieffektiva transporter på regional nivå
  • transportmedelsintegration och dess infrastruktur
  • beteende
  • metod- och modellutveckling
  • Energieffektiva kortväga massgodstransporter på väg

    Projektets mål är att på sikt minska bränsleförbrukning, negativa miljöeffekter, trängseleffekter och kostnader för kortväga massgodstransporter på väg. Målet är att massgodsfordon på tio års sikt skall vara 20 procent mer energieffektiva. Projektet genomförs som en explorativ studie där frågeställningarna behandlas och fördjupas efterhand. Metoden är kvalitativ med visst inslag av kvantitativa data i form av indata till analysen och syntesen. Projektet kommer i huvudsak att utgöras av en fallstudie där massgodstransporter och dess fordon studeras. Kvaliteten på de data som samlats in säkerställs genom att flera olika aktörer intervjuas samt deltar i bearbetningen av data.

  • Energieffektiva transporter av massgods i stora tätortsområden och storstäder

    Studiens syfte är att genomföra en fördjupad kartläggning av massgodsflöden i tätortsområden och energianvändningen i samband med detta. Vidare avses potentialen för en minskad energianvändning genom förändrade regelverk och nya fordonslösningar presenteras.

  • Energieffektiva transporter: förbättrad kundservice med samtidig reducerad energianvändning baserad på informations och kommunikationsteknologi (IKT)

    Projektets övergripande mål är att analysera den potential som idag finns i transportsystemet avseende lågt kapacitetsutnyttjande av fordon och obalanser i godsflöden. Bättre fyllnadsgrad ger högre energieffektivitet. Dessutom ska projektet studera hur stor del av den identifierade potentialen för energieffektivisering som kan nås med ökat informationsutbyte, effektivare beslutsstödsystem och operativa lösningar baserade på informations- och kommunikationsteknik. Projektet förväntas resultera i kvantitativa mått av resursutnyttjande och lastkapacitet. Det förväntas även ett energiperspektiv uttryckt i lämplig enhet för att på så sätt visa den totala energieffektiviseringspotential som finns i effektivare logistik- och transportprocesser. Projektet kommer till största delen att utgöras av ett doktorandprojekt.

  • Energieffektivare arbetspendling: Betydelsen av motivation vid utformning av beteendepåverkansprogram

    Projektets syfte är att utveckla metoder om hur individer påverkas av olika beteendepåverkansprogram för energieffektivt resande, och vilken typ av påverkansprogram som ger störst effekt för en viss individ eller grupp av individer. Denna kunskap ska spridas till kommuner, organisationer och företag, för att på sikt åstadkomma en energieffektivisering med ca 20 % för arbetspendlingsresor som en konsekvens av direkta beteendeförändringar.

  • Energieffektivisering av godstransporter – metoder, åtgärder och utvärderingsverktyg inom logistikplanering

    Genom deltagande i tre företags ordinarie logistikarbete kommer projektet att studera hur relationerna och processerna mellan inblandade aktörer är uppbyggda och organiserade. Syftet med projektet är att identifiera och beskriva åtgärder och strukturer som möjliggör respektive förhindrar mer hållbar logistik.

  • Energieffektivisering av jordbrukets logistik - fördjupning och utveckling

    Syftet med projektet är att effektivisera energianvändningen i jordbrukets logistik genom att undersöka potentialen i (1) skiftning av åkermark, (2) planeringsverktyg för att simulera, planera och optimera logistikarbetet på gården, samt (3) benchmark och KPIer för logistikarbetet på gårdsnivå för att sporra till effektivisering. Det övergripande målet med projektet är att bidra till att effektivisera jordbrukets energianvändning för transporter med 20 %. Projektet kommer att utföras i samverkan mellan forskning och företag i lantbruksnäringen.

  • Energieffektivisering av Smart mobilitet kräver styrmedel för Delad mobilitet

    Projektet syftar till att ta fram styrmedel som offentliga aktörer kan tillämpa för att främja området delad mobilitet. Med delad mobilitet avses fordon med flera användare, inklusive kollektivtrafik. Genom dokumentanalyser, komparativa fallstudier och workshops ska nya styrmedel utvecklas som kan främja delade mobilitetstjänster och tillvara energieffektiviseringsvinsterna av mobilitetstjänster.

  • Energieffektivisering genom minskad biltrafik i städer – policy, process och institutioner

    Projektets syfte är att analysera möjligheter och barriärer för införandet av åtgärder som minskar biltrafiken i svenska städer med en befolkning mellan 50 000 och 200 000 invånare. En målsättning i projektet är att utröna vad som gör skillnaden mellan framgång och misslyckande när det gäller implementering av åtgärder för minskad biltrafik för att kunna utveckla policyrekommendationer för införandet av dessa åtgärder i större städer.

  • Energieffektivisering med kooperativa system inom transport

    Det övergripande målet med projektet var att utvärdera simuleringsmodeller för kooperativa funktioner i trafiken och att kunna visa på dessa funktioners energibesparingspotential i svenska trafikförhållanden. Målet var att komplettera och bygga vidare på redan existerande trafikmodeller och därigenom skapa förutsättningar för att simulera effekten av de kooperativa funktionerna i en svensk vägkorsning. Projektet använde applikationen Cooperative Speed Harmonization i trafiksimulatorn VSimRTI. Med hjälp av applikationen kommunicerar fordonen för att kunna röra sig i vågor mot korsningen.

  • Energieffektivisering och ökad kollektivtrafikandel genom förändringar av reseavdraget och förmånsbeskattningen av kollektivtrafikbiljetter

    Syftet med projektet var att öka kunskapen om effekterna av olika ekonomiska styrmedel på val av färdmedel. Projektet syftade också till att ta fram förslag för hur dessa styrmedel bör utformas för att öka kollektivtrafikens marknadsandel och minska energianvändningen. Resultaten visar att ett borttagande av reseavdraget kan leda till att transportarbetet för arbetsresor med bil minskar med 23 procent i Norrland och 19 procent i Mälardalen. I Norrland skulle transportarbetet för arbetsresor med kollektivtrafik öka med 5 procent, medan det i Mälardalen skulle minska med 3 procent.

  • Energieffektivisering, transportpolitik och regionförstoring

    Projektets övergripande mål är att analysera potentialen av ett samlat grepp på energieffektivisering inom miljöbilspolitik, transportåtgärder och planering av bebyggelsen och vad det skulle kunna ha för effekt på energianvändningen. Projektet förväntas bland annat ta fram metoder för att beräkna energianvändningen i transportsystemet med hjälp av en existerande transportmodell. Projektet förväntas också resultera i en modell som kan beskriva hur transportsystemet interagerar med planeringen av markanvändning och hur regionförstoring och utglesning påverkas av detta.

  • Energieffektiviseringens påverkan på trafiksäkerhet - analys och utvärdering av IT-lösningar inom väg- och gatubelysning

    Det finns huvudsakligen två metoder för att energieffektivisera vägbelysning; att använda energieffektiva lampor och att minska vägbelysningen vid låg trafik. Det övergripande målet med projektet är att analysera och utvärdera effekten av de två metoderna ur både energibesparings- och trafiksäkerhetsperspektiv. Projektet förväntas ge förslag på metoder för energieffektivisering, och indikatorer för utvärdering av dessa metoder. Projektet förväntas också beräkna den energibesparingspotential som finns för förändring i vägbelysning med oförändrad eller ökad trafiksäkerhetsnivå.

  • Energieffektivt logistiksystem för transport av jord- och bergmassor på Södertörn

    Projektets syfte är att öka energi- och resurseffektiviteten i hanteringen av jord- och bergmassor från tunga transporter i Södertörnsregionen. Projektet ska visa vilken energieffektiviseringspotential som kan uppnås genom samordning, mellanlagring och överflyttning av delar av transporterna till sjöfart, samt ta fram förslag på styrmedel och affärsmodeller för att uppnå detta.

  • ETT: demonstration av En trave till

    Projektet syftade till att demonstrera den teknik som utvecklats i det så kallade ETT-projektet med ETT-fordon och ST-fordon för transport av rundvirke och skogsbränsle. ETT-projektet visade att det finns stora möjligheter att minska miljöbelastningen, sänka energianvändningen och minska kostnaderna för transporter genom att nyttja längre och tyngre fordon och därigenom minska antalet tunga virkes- och skogsbränslefordon på vägarna. Målet med projektet var att demonstrera och starta implementering av energieffektiva skogstransporter med en potential att minska energianvändningen med upp till 20 procent.

  • Förbättrad prognos av energianvändning och emissioner vid styrmedelanalys i vägtrafiken

    Projektet ska utveckla ett trafikalstringsverktyg som bättre än dagens verktyg ska återspegla vilka effekter på energianvändning och emissioner som åtgärder på trafiksystemet leder till. Det utvecklade trafikanalysverktyget används också i projektet för att ta fram metoder för optimal utformning av styrmedel som minimerar energianvändningen.

  • Förutsättningar och incitament för ändrat beteende för energieffektivare resor

    Projektets syfte är att öka kunskapen om energieffektivisering av resor kopplat till olika gruppers beteenden. Tidigare forskning visar att det finns ett stort behov av empiriska studier som synliggör hur olika gruppers resbeteende förändras, i form av val av färdmedel, frekvens och reslängd, för olika åtgärder. Målet med projektet är att genom studier av förutsättningar och incitament göra potentialberäkningar av ändrat resbeteende i framtiden kopplat till olika typer av styrmedel och åtgärder.

  • Framkomliga vägar mot minskat bilberoende – En studie av hur transportsektorns energianvändning kan reduceras genom förändrad kollektivtrafik och samhällsplanering

    Syftet med projektet är att undersöka hur transportsektorns energinavändning kan reduceras genom åtgärder som långsiktigt minskar privatbilens andel av det totala persontransportarbetet. Eftersom beslutet att överhuvudtaget äga en bil eller inte, starkt påverkar efterkommande färdmedelsval kommer modeller som förklarar människors bilinnehav utvecklas och kopplas samman med modeller för färdmedelsval.

  • Godstransporter i kollektivtrafikkörfält - utvärdering och konceptutveckling

    The aim is to examine if, under certain conditions, freight transports could use public traffict lanes. Can such measures be implemented without that the public transport’s punctuality is negatively affected? In that case, what does it mean for total transport accessibility and what will be the effects on fuel consumption and the environment? A prerequisite is that the concept around the solution is developed, in terms of what kind of transport that should be allowed during which time frames and on which routes, so that the weighted impact is as positive as possible. In this context, solutions that dynamically take into account the current traffic situation are especially interesting.

  • Hållbara handelsplatser

    Målet med projektet var att sammanfatta kunskapsläget, beräkna potentialen för energieffektivisering för resor till och från externa handelsplatser samt att utarbeta ett förslag till fortsättningsprojekt. Fokus ligger på beteende och hur resmönster kan påverkas för ett mer energieffektivt och hållbart resande.

  • Hemleveranssystem för handelsplatser

    Projektets övergripande mål var att utarbeta ett förslag för hur ett samordnat hemleveranssystem kan utformas för att vara attraktivt för kunderna och leda till en energibesparing på minst 5 procent. För ett fullt implementerat system uppskattades den potentiella besparingen i Sverige vara ungefär 360 GWh per år. Resultaten från projektet visar att det bästa upplägget för att påbörja ett arbete med samordnade hemleveranser är ”samordnade hemleveranser med direkttransport”. Betalningsviljan har undersökts. Den viktigaste servicen för kunderna är att få varorna inburna i bostaden. Möjligheten att påverka leveranstiden själv är också en betydelsefull faktor, som väger tyngre än själva snabbheten i leveransen. En till tre dagar efter inköp anses vara en rimlig leveranstid.

Sök i databasen