Väg

Projekten inom vägtrafik

Projekten berör energieffektivisering genom förbättringar inom:

  • tätortstransporter för att bidra till såväl en hållbar stadsutveckling som energieffektiva transporter på regional nivå
  • transportmedelsintegration och dess infrastruktur
  • beteende
  • metod- och modellutveckling
  • Hur, var och när förtätning av städer leder till ett energieffektivt vardagsresande

    Projektets syfte är att kartlägga stadsdelar och närmiljöer som genom dess utbud utgör ett attraktivt alternativ för boendes vardagliga aktiviteter, som exempelvis inköp och skolor, och därmed bidrar till att överföra resor med bil till gång eller cykel. Målet är att bidra med kunskap om i vilka faktiska områden samhällsplaneringens hållbarhetsmål om förtätning och verksamhetsblandning kan ge bäst resultat med avseende på minskad energianvändning för vardagsresandet.

  • I vilken utsträckning kan elcyklar och elmopeder ersätta dagens biltrafik?

    Projektets övergripande mål är att öka kunskapen om vad en ökad användning av elcyklar och elmopeder kan innebära för energianvändning samt koldioxidutsläpp från svensk transportsektor som helhet. En genomgång av befintlig information i Tyskland och Nederländerna om försäljning och användning av elektriska cyklar och mopeder görs. Beräkningar kommer sedan genomföras för möjliga nivåer för användning av elcyklar och elmopeder och hur detta påverkar energianvändningen i Sverige.

  • Integrerad ruttplanering och kostnadsdelning inom citylogistik

    För att uppfylla högt ställda målsättningar rörande energianvändning och miljöpåverkan inom transportområdet måste en effektivisering ske av den sista biten i transportkedjan, dvs. rörande leveransen från terminal till slutkunder, oftast lokaliserade i stadskärnor. Det övergripande syftet med projektet är att utveckla kunskap och modeller för beslutsunderlag som bidrar till förbättrad och mer effektiv citylogistik.

  • InterCityLog – Interoperabel samlogistiklösning med mindre fordon

    Projektets syfte är att demonstrera samordnad transport av både återvunnet material och gods till och från kontorsbyggnader i Stockholm city. I projektet kommer två tunga dieselfordon, ett för gods och ett för återvunnet material, ersättas av ett mindre elfordon. Projektet har en uppskattad energieffektiviseringspotential på runt 65-70 % genom optimering av rutter och gods genom samordning i flera led. I projektet kommer nyutvecklade flexibla lastbärare att demonstreras som kan transportera både gods och avfall, vilket är unikt och innebär nya möjligheter för optimering av både rutter och fyllnadsgrad. Vinster utöver effektivisering är färre tunga fordon i staden, mindre trängsel, utsläpp och buller.

  • Jämställdhetens betydelse för energieffektivitet i transportsektorn

    Syftet med projektet är att studera kommuners ambitioner, handlingar och beslut avseende hållbar utveckling av persontransporter för att se om det finns samband med kvinnors representation och normer i transportplaneringen. Målsättningen är att ta fram rekommendationer till offentliga verksamheter för att realisera påvisad energieffektiviseringspotential.

  • Klimatsmarta och attraktiva transportnoder. Stationsbyggnader och stadsutformning för låg klimatpåverkan och livfulla städer - svenska fallstudier i ett internationellt perspektiv

    Projektets övergripande mål är att ta fram ny kunskap om de fysiska, sociokulturella och socio-ekonomiska faktorer som kan finnas bakom skapandet av multimodala, attraktiva, trygga, energi- och resurseffektiva stationsbyggnader anpassade för framtidens klimatsmarta städer. Projektet kommer att utveckla olika verktyg samt genomföra empirisk analys av minst tre verkliga fall. Flera verktyg som GIS, CAD och space syntax kommer att utnyttjas och analysen kommer att genomföras genom en kombination av dessa metoder.

  • Kollektivtrafikens urverk – lärdomar från Schweiz och UK

    Målet med projektet var att undersöka förklaringar till kollektivtrafikens framgång i Schweiz som i förlängningen kan befrukta och leda till en positiv utveckling för den svenska kollektivtrafikplaneringen. Bland annat syftade projektet till att undersöka om det finns skillnader i riktlinjer för planering av kollektivtrafiken som avspeglar skillnaderna mellan länderna. Projektet identifierade faktorer som kan påverka hur framgångsrikt ett kollektivtrafiksystem är och delade in faktorerna i tre grupper. Den första gruppen, förutsättningarnas faktorer, inkluderade befolkningstäthet, kultur, bränslepriser med mera. Den andra gruppen, politiska faktorer, inkluderade bland annat finansiering, stabilitet och lagstiftning. Den tredje gruppen, systemfaktorer, inkluderade bland annat tillförlitlighet, restidskvot och tillgänglighet.

  • LIGHTer - En nationellt branschöverskridande lättviktsarena

    Projektets övergripande mål är att utveckla och tillämpa ny energieffektiv lättviktsteknik för att stärka svensk industris konkurrenskraft för att möjliggöra teknikskifte samt skapa affärs- och teknikrelaterade möten. Projektet förväntas bland annat ta fram minst tre industriella kurser och minst fyra branschöverskridande forsknings- och utvecklingsprojekt med tydlig energirelevans. Projektet kommer att genomföras inom tre temaområden; metall, komposit och hybrid.

  • Makroekonomiska effekter av en fossilbränsleoberoende fordonsflotta i Sverige

    Syftet med projektet är att anpassa en ekonometrisk transportsystemmodell för svenska förhållanden. Modellen kommer att användas för att analysera sex scenarier för det svenska transportsystemet med olika typer av energieffektiva vägfordon fram tills 2050. Varje scenario analyseras i termer av samhällskostnader och nyttor samt miljöpåverkan. Dessutom kommer effekterna på fordonsägarna i form av bränslekostnader och totala användarkostnader att analyseras. Resultatet från analyserna är tänkt att ge beslutsfattare underlag för framtida satsningar inom transportområdet.

  • Mobility budget, ett sätt att förändra incitamentsstrukturen för arbets- och tjänsteresor

    Projektet syftar till att undersöka hur konceptet mobility budgets används i Nederländerna för att påverka anställdas färdmedelsval samt hur det skulle kunna anpassas och utformas i en svensk kontext. Projektet syftar också till att undersöka potentialen för energieffektivisering med hjälp av mobility budgets.

  • Modeller för effektiva åtgärder för att öka andel resande med kollektivtrafiken

    Projektets syfte är att kartlägga det pågående arbetet med att öka andelen resor med kollektivtrafik i svenska regioner och kommuner. Projektet ska identifiera kritiska utvecklingsområden i regioner och kommuner samt utforma generella riktlinjer och modeller för hur man ska arbeta för att öka andelen resande med kollektivtrafiken. Utvecklandet av modeller sker i nära samarbete med regionala kollektivtrafikmyndigheter, trafikföretag och kommuner.

  • Nya möjligheter för intermodala transporter i livsmedelskedjan

    Projektets övergripande mål är att bidra till effektivare transporter i livsmedelskedjan genom ökad användning av intermodala transportsystem. Ett skifte till större andel livsmedelstransporter på järnväg kan betyda både lägre energianvändning och minskad miljöpåverkan. Målet är att utvärdera den intermodala lösning som Coop införde 2009 och att analysera möjligheter att utvidga systemet och sprida modellen. Projektets förväntas resultera i en analys av det intermodala system som Coop har infört i förhållande till energianvändning, miljöpåverkan och ekonomiska effekter. Projektet förväntas identifiera möjligheter och hinder för att öka transportsystemens omfattning, genom samverkan med fler aktörer och fler produktgrupper samt genom geografisk utvidgning av transportsystemet.

  • Parkeringsnormer och mobilitetstjänster

    Projektets övergripande syfte är att öka kunskapen om sambanden mellan parkering, mobilitetstjänster, bilanvändning och mobilitetsmönster samt identifiera under vilka omständigheter mobilitetstjänster bidrar till mer energieffektiva resmönster.

  • Person- och godstransporter i ett växande e-handelsamhälle

    Syftet med föreliggande studie är att generera fördjupad kunskap om e-handelkunders transportarbete och energieffektiva distributionslösningar för attraktiva e-handelserbjudanden. Projektet kommer att resultera i en beräkning av vilka potentiella energieffektiviseringsvinster som den ökade e-handeln kan få på lång sikt samt konkreta policyrekommendationer.

  • Pilotstudie - Energieffektivisering av jordbrukets logistik

    Projektet, som utförs av JTI i samverkan med LRF och Lantmännen Växtråd, syftar till ta fram ny kunskap samt analysera och utvärdera olika metoder för att energieffektivisera logistiken av jordbruksgårdars transporter. Detaljerade analyser av några olika lantbruk kommer utföras och beräkningsmetoder tas fram som utvärderar påverkan på energianvändning, koldioxidutsläpp och kostnader.

  • Rekyleffekter av energieffektiviseringar inom transportsektorn

    Rekyleffekter inom energieffektivisering medför att den sparade andelen energi leder till ökad konsumtion av energi, så att den faktiska energieffektiviseringen/ besparingen blir övervärderad eller okänd. Eftersom transporter står för en stor del av Sveriges klimatutsläpp och det satsas mycket på att få en klimatneutral och energieffektiv transportflotta liksom på överflyttning till sådana färdsätt som anses mer energieffektiva och mindre klimatpåverkande, så är det mycket viktigt att veta att de satsningar som görs har en konkret energieffekt och inte medför oönskade rekyleffekter. Syftet med projektet är att kartlägga rekyleffekter som uppstår när åtgärder genomförs för att energieffektivisera transportsystemet. Projektet kommer att genomföra en översikt om kunskapsläget idag, kartlägga rekyleffekterna, uppskatta rekyleffekternas betydelse för energieffektivisering inom Sveriges transportsektor samt under vilka förutsättningar som rekyleffekter uppstår.

  • Resfria möten - vad blir effekterna och hur redovisar man dem?

    Regeringen har gett 18 statliga myndigheter i uppdrag att öka sin användning av resfria möten. Projektets övergripande mål var att ta fram och utveckla indikatorer och allmänt tillämpbara rapporteringsrutiner, för kontinuerlig uppföljning av resefria möten inom dessa myndigheter. Projektet syftade också till att genomföra en konsekvensanalys baserat på de framtagna indikatorerna och att beräkna energieffektiviseringspotentialen mätt i kWh.

  • Resursoptimerad interndistribution av post och gods inom Göteborgs stad

    Projektet avser att demonstrera hur distribution av post och lättgods i stadsmiljö kan optimeras med avseende på energiåtgång genom minskade körsträckor, energieffektivare fordon, samordning, IT-verktyg och rutiner anpassade för effektivare organisation av de transporter som genereras av stadens verksamheter. Projektet förväntas resultera i en minskning av den totala körsträckan med 10 procent och minskning av energianvändningen med 15 procent.

  • Riktlinjer för utvärdering av verkliga miljöfördelar från elektriska fordon

    Beslutsfattare och konsumenter efterfrågar tydliga riktlinjer för att kunna fastställa under vilka förutsättningar elbilar ger verkliga miljöfördelar samt även när miljönyttan är tvivelaktig. Projektets syfte är därför att utveckla riktlinjer för att analysera miljöpåverkan för elfordon i Sverige genom att utnyttja energi och utsläppsdata under körning på väg, samt övriga relevanta livscykeldata avseende miljöpåverkan från moderna elbilar. Riktlinjerna syftar till att ge rekommendationer för vilka antaganden och indata som är lämpliga att beakta när man analyserar elfordons verkliga miljöpåverkan.

  • Scenarier med livscykelperspektiv – Beslutsunderlag för strategiska vägval i transportsektorn

    A life-cycle perspective including manufacturing, maintenance and end-of-life of vehicles, construction and operation of infrastructure as well as production of fuels is necessary in order to take the right decisions regarding transport. A first objective of this project is to carry out a comprehensive LCA with regard to energy use and greenhouse gas emissions associated with the Swedish transport sector. Another objective is to provide scientific decision support regarding strategic choices by developing a handful of “What-if” scenarios which reflect current trends or have the potential to reach climate targets. The scenarios may for instance include a high share of electric vehicles or a large-scale introduction of second generation biofuels from forest residues, or they may include reduced car travel entailing a lower demand for new vehicles, parking space and road space. Finally, dissemination of results to key transport actors is yet another important objective.

Sök i databasen